Frihet – Jonathan Franzén

Den här boken har vi nyss diskuterat i min bokcirkel. Den fick ett relativt ljummet omdöme. Boken utspelar sig i ett medelklassområde i USA, där familjen Berglund dissekeras från olika håll. Det är en samtida roman och den har fått väldigt mycket uppmärksamhet och god kritik, så det borde väl vara något att hänga i julgranen kan man ju tro. Medan jag läser svävar jag mellan hopp och förtvivlan. Vissa partier är outhärdligt utförliga, medan andra blir intressanta och rätt skarpsinniga. Jag tror att Franzén försöker förklara sina karaktärers val i livet. Han uppehåller sig längst vid Patty, som växer upp i en välbärgad politikerfamilj. Hennes man, Walter, har en kargare uppväxt men lyckas i livet tack vare slit och intelligens. De kämpar på under åren men när barnen flyttar rasar familjeidyllen. Spöken från det förflutna kommer ikapp. Vad händer med familjen då?

Boken behandlar relationer mellan föräldrar och barn, mellan makar. Den tar upp otrohet, alkoholism och det ibland kvävande grannskapet där grannar ständigt har koll på varandra. Och åsikter om varandra. Det är så smått, men samtidigt väldigt universellt det där med social kontroll.

Sonen Joey är helt knäpp när han växer upp. Han tar avstånd från sina föräldrar, flyttar till granndottern Connie, som han har en relation med, och undviker sina föräldrar och sin syster i många år. Connie är en märklig figur. Det är som om hon bara kan existera tillsammans med Joey, utan honom är hon ingenting. Han strular runt och lurar henne, gör sig oanträffbar och tänker hela tiden på hur han ska bli av med henne, men hon fortsätter att hänga kvar ändå.

En kommentar som satt sig var ”Gör man så där? Håller man på att analysera sitt förflutna och varför man gör som man gör, eller är det bara författare som håller på så?” Jag vet inte. Man kanske måste bära ett trauma för att göra det.

Hade det inte varit för att det var ett läsåtagande hade jag aldrig läst klart boken, men ibland har man ett visst ansvar. Jag gav den en sex rattmuffar av tio möjliga. Nu i efterhand är jag glad att jag läst hela, eftersom den blir komplett och jag kan ge den ett mer nyanserat omdöme. Den griper inte tag i mig. Jag bär inte med mig Joey och Patty eller någon annan. Det fanns igenkänningsfaktorer, särskilt det som handlar om att människor som bor i samma område alltid har en massa åsikter om varandra. Oftast negativa. Men jag säger som Mauro Scocco: ”Jag är glad att det är över”

Annonser

En reaktion på ”Frihet – Jonathan Franzén

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s