Det går bra nu

Öppnade dagen med att glömma telefonen hemma. Därefter tandläkarbesök, rutinkoll och hål på distal 5. Åtgärdas tisdag. Därefter kör jag fast med min hjältebil och får vika ned mig och fråga om hjälp. Efter arbetsdagen slut då jag försöker skotta fram bilen efter dagens idoga arbete och snöfall hittar jag en försmädlig p-bot inbäddad i snön på framrutan. En alldeles strålande torsdag.

Annonser

5 reaktioner på ”Det går bra nu

  1. Jag hade en liknande torsdag för två veckor sedan då det hade regnat kvällen innan OCH sedan snöat OCH sedan blivit minusgrader. Många minusgrader. Torsdag em påbörjades operation gräva fram bil ur den veritabla glaciär den hamnat i. Det visade sig ta längre tid än väntat, dessutom gick inte dörrarna att rubba! Hämtade en plastpåse med varmvatten för att tina upp bilen. Givetvis bet det det inte på isberget till bil. Hämtade till slut en hink med vatten som jag hällde på bakluckan – som gick upp… för att sedan inte gå att öppna igen. Nåväl, vem bryr sig om en baklucka när man kan testa att öppna förardörren?

    Hämtade mer vatten och fick så småningom upp förardörren, äntligen! Startade bilen och var noga med att lämna förardörren öppen medan jag likt en arkeolog grävde fram resten av bilen millimeter för millimeter. Efter ett kort tag återvände jag till förardörren för att samtidigt se hur dörren – i slowmotion- glida igen de där sista centimetrarna som jag lämnat den öppen. Retorisk fråga: Gick dörren att öppna igen? Svaret anar du nog redan… Vid det här laget började jag svettas eftersom utgångsläget inte kändes som det bästa med en ointaglig bil som står och brummar på parkeringen. Hämtade mer vatten, fortsatte hälla på förardörren medan bilen brummade vidare och dörrarna fortsatte att vara orubbliga… Efter ca en timme lyckades jag till slut öppna en bakdörr på passagerarsidan som jag inte hällt vatten på och kunde slutligen stänga av bilen. När jag backat mig ut genom bakdörren igen (för ingen annan dörr gick att öppna inifrån) kunde jag inte öppna den igen när den stängts men vid det här laget var jag enbart tacksam för att jag lyckats stänga av bilen och låsa den med nyckel..

    Några dagar senare lyckades jag öppna framdörren på passagerarsidan så jag kunde krypa in i bilen och starta den. Åkte sedan till närmsta mack för att hyra en gör det själv- hall. Svalde därefter stoltheten och bad om hjälp att öppna hallen så jag kunde köra in bilen eftersom jag vid det här laget tröttnat rejält på alla akrobatiska konster för att ta mig in och ut ur bilen. Sedan fick jag sitta i bilen som en fåne i minst en kvart innan bilen tinat så pass att dörrarna åter gick att öppna. Mysigare dagar har man faktiskt haft än detta…

  2. 🙂 Inte är det Skalle-Per du hanterar så vanvördigt? Intressant metod med vatten.. Hur tänkte du där Sharon? Jag förmodar att dina breddgrader är minst lika kalla som mina.

  3. Vatten må låta ologiskt i våra breddgrader men det var det enda som bet på islagret som täckte bilen. Dessutom satt dörrarna lika hårt där jag inte testat med vatten som där jag testat med vatten. Kände mig ett tag som mr Bean när jag försökte ta mig in i bilen…och hade hans Teddie varit där hade jag troligtvis sökt tröst i hans luddiga famn…

    Sharon

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s