Tematrio – syskonrelationer

tematrioTre böcker med syskon som tema hos Lyran. Det bara regnar in titlar i min skalle och jag vet nästan inte vilka jag ska ta. Bröderna Karamazov eller Bröderna Lejonhjärta? Systrarna Walsh av Marian Keyes eller Systrar i jeans? Men det klart, de systrarna är ju inte systrar.

Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö – Håkan Nesser

Oj vad jag tyckte om den här boken när den kom. Många elever har fått läsa den. Bröderna Erik och Henry är väldigt olika och den relationen är ganska typisk, när lillebror ser upp till storebror på alla möjliga sätt. Henry tar ju egentligen inte så stort ansvar för sin bror och jobbar verkligen inte på att vara någon förebild, men är ändå det.

Bröderna Lejonhjärta – Astrid Lindgren

Otippad kandidat? Nä, inte direkt va. Jonatan är en riktig drömstorebror som verkligen tar hand om Skorpan. Här förstår man vilken betydelse syskon kan ha för varandra.

Purpurfärgen – Alice Walker

Boken är en av mina starkaste läsupplevelser. Purpurfärgen kan jag plocka upp och läsa ur ibland, bara för att jag tycker att den är så skickligt skriven. Systerkärleken mellan Celie och Nettie är så stark så den går utanpå allting. En bok att gråta med och samtidigt bli bomullsvarm i hjärtat av.

Annonser

Tematrio – Vinterväder

temaisDet var längesedan jag kikade in hos Lyran, men nu var det dags igen! Och det passade mig som handsken här i snön – vintriga miljöer. Roligt tema, tycker jag.

Fröken Smillas känsla för snö – Peter Hoeg

Jag minns att jag gillade Smilla väldigt mycket och tragiken i den lilla pojken och problemet som jag aldrig tänkt på förut, att Grönland ligger/låg under Danmark och att det får konsekvenser för människor. Jag gilllar det där dubbla – Smilla är inte hemma i Danmark och inte riktigt hemma på Grönland heller. Här pratas det om snö och de otaliga ord grönländskan har för snö och is i olika former.

Tills dess döden skiljer oss åt – Åsa Larsson

Oooo, det är kallt och människor sitter i arkar på Torne träsk och fiskar. Det är väldigt välbekanta miljöer för mig. Jag tycker mycket om Åsa Larsson och den här boken är den bästa i hennes svit om Rebecka Martinsson.

Shiver – Maggie Stiefvater

En YA där han är varulv och lever som vanlig människa när det är sommar och varmt, men som förvandlas när kylan och vintern kommer. En kärlekshistoria som heter Frost på svenska. Lite för mycket Twilight för min smak.

The Snapper

thesnapperMen oj. Häromsistens var jag uppe i ottan med lille sonen och då råkade en riktig höjdarrulle vara på. the Snapper av Roddy Doyle. Om du har någon som helst form av humor så ska du se den eftersom kan verkligen kan skratta ihjäl sig åt den irländska familjen. Huvudstoryn är att dottern Sharon blir med barn och fadern visar sig vara en halvgammal gubbe. Ett olycksfall i arbetet, typ, men det är inte det som är grejen med filmen eller boken, utan det är replikskiftena och snacket. Sharons pappa Dessie är en dramatisk irländsk rejäl arbetare med välsmord käft och i irländsk tradition har de hur många barn som helst. Åtminstone jämfört med svenska familjers 1,8 barn. Det är ett enda strul alltihop, men kärleken och värmen finns där också. Men Sharon super sig full när hon är gravid och röker, vilket knappast skulle förekomma här. Hursomhelst – se den!

Berättelsen om Pi

piYann Martels bok som kom 2004, Life of Pi, är en säregen historia som jag gillade då. Pi och tigern Richard Parker försöker samexistera på en livbåt och boken är ju alltid mer detaljerad men jag tycker Ang Lee lyckas bra med filmen som jag såg för någon vecka sedan. Det jag funderade över när jag läste var hur det här skulle te sig filmiskt och jag kan bara tänka mig vilka olika dataanimeringar som är gjorda för att få Richard Parker sådär mordisk.

Han är ju inte en Disneytiger direkt och Pi har problem med honom och med att verkligen hitta en plats i tillvaron. han kan ju liksom inte hänga med tigern utan får montera nån slags getaway som släpas efter båten. Det är lite Cast Away-känsla här också, men den känsla som ligger över filmen är det drömska, flummiga som gör att man inte riktigt vet om det händer eller om det är Pi som hallucinerar av näringsbrist och förtvivlan.

Filmen är väldigt vacker, både till innehåll och foto, och Ang Lee fick en Oscar för regi, plus att filmen fick tre statyetter till, i konkurrens med Lincoln och les Misérables och allt vad det var. Jag vill verkligen se Les Misérables eftersom den boken är så storslagen och härlig. Och Lincoln. Och Argo och även den här Du gör mig galen (Silver linings playbook) som Jennifer Lawrence är med i. Hon var ju jättebra som Katniss, den tjejen och hon fick pris för Bästa kvinnliga biroll med Silver linings.

Så, om du kan stå ut med lite flummighet, där inga absoluta sanningar serveras så är Berättelsen om Pi en film för dig. Man ska nog se den på bio, där gör den sig bäst.

Top Ten Tuesday

I Nilmas bokhylla hittade jag den här topplistan som ska innefatta topp-tioförfattare inom en särskild genre. Hmm. Svårt men jag lyckades knåpa ihop dessa. Min valda genre är skräck/thriller. Vissa är i periferin, men ändå. Nu har jag alltså gått in för att lista författare som är duktiga på att skriva spännande, och särskilt i den bok jag nämner. Originalidén kommer från The Broke and the Bookish.

1. Stephen King – MEN så otippat att han kom först

2. Stieg Larsson – Millenniumtrilogin

3. John Grisham – Firman, Pelikanfallet, A Time to kill och en drös till

4. Michael Chrichton – Jurassic Park

5. Thomas Harris – När lammen tystnar

6. Jens Lapidus – Snabba Cash (har inte läst någon av hans andra böcker)

7. Suzanne Collins – Hungerspelen

8. Liza Marklund – Sprängaren. Jaa faktiskt. Jag tyckte att den var så skitspännande när den kom, men jag vet inte om jag skulle tycka samma om jag läste den idag.

Sedan tog det slut. Jag kommer inte på flera och det antagligen för att jag läser så olika genrer hela tiden. Jag tror att mitt spänningsläsande har fått ge vika för annat, men jag kan inte riktigt peka på vad. Alla utom Hungerspelen och stephen är böcker jag läst för längesen. Och notering nummer två – alla titlar jag nämnt har blivit film.

Tematrio – tjocka släkten

Lyran har den här veckan en tematrio som handlar om släktskap. Jag hittade dessa:

Tidsresenärens hustru – Audrey Niffenegger. Ljuvlig ljuvlig bok. En annorlunda kärlekshistoria där Henry ofrivilligt reser i tiden och Clare träffar honom i olika stadier i hans liv, första gången är hon bara sex år. Det gäller att hänga med i svängarna. Får mig att tänka på Benjamin Button.

Inte utan min dotter – Betty Mahmoody. Antingen har man läst boken eller sett filmen eller gjort både och. Kvinna som kämpar för sitt barn och en inte helt okontroversiell skildring av en muslimsk familj.

Dead in the family – Charlaine Harris. Sookie Stackhouse har problem med sina övernaturliga väsen, d v s vampyren Eric och fén Claude. Underhållande bok, men inte världens mest djuplodande.

Tunga verk

Det slog mig när jag höll på att läsa Flickan från ingenstans att vissa böcker är förbaskat tunga. Jag funderade vidare – kanske är Det den tyngsta bok jag läst rent viktmässigt, men jag har den inte med hårdpärm så jag kan inte väga den. Men Deathly Hallows har jag, trots att den sorgligt nog förlorat ett hörn då syrrans bäver till jämthund gick loss på den i sina valpår. Så den är lite lättare än vad den ursprungligen var.

HP and the Half Blood Prince är också jättetung. Stephen Kings Duma Key med, och den är större i formatet men inte lika många sidor som de andra. Och den som startade hela projektet – Flickan från ingenstans, är en riktig fläskpjäs som jag redan påpekat.

Men vad väger dessa små nätta godsaker? Vilken väger mest och hur mycket? Här har vi listan:

1. HP and the Deathly Hallows – 1,6 kg

2. Duma Key – 1,4 kg

3. Flickan från Ingenstans – 1,1 kg

4. HP and the Half Blood Prince – 750 gram

Blommiga boktitlar

Nu ska vi ta och bli lite Laura Ashley – Marimekkoaktiga av oss och leta efter titlar på böcker med en blomma i. Och som jag fick leta i minnet – inte lätt alls tycker jag. Lyran vill alltså att vi ska: Berätta om tre böcker med en (eller flera) blommor i titeln!

1. Rose Madder av Stephen King. Första kapitlet är en detaljerad skildring av kvinnomisshandel och den är så grym och utstuderad så jag blir lika tagen och knäckt varje gång jag läser det . Sedan hör Rose till de fåtal misshandlade kvinnor som verkligen tar sig ur relationen och trots att Rose är ett kvinnonamn så är det också en ros. Men karln, Norman, jagar henne och det är skitspännande och grymt. Läs!

2. Tistelblomman av Amanda Hellberg. Jag måste sluta att skriva att Amanda Hellberg är en ny författare, hon har ju funnits i flera år nu. Maja och Jack flyttar in i idylliska lilla huset Tistelblomman i Skottland – men det kanske inte är så idylliskt alla gånger anar man. Spöklighetsmästarinnan Hellberg skrämmer här också och det är många gåtor som uppklaras i den här boken PLUS att det är en jättefin kärlekshistoria.

3. Röda nejlikan. En klassiker som jag läste för jättelänge sedan och var tvungen att googla stavningen på författaren som kallar sig Baronessan Orczy. Under franska revolutionen så smugglar en engelsman ut franska adelsmän ur landet och räddar livhanken på dem, ofta under mycket dramatiska och snillrika former. Jag tror nog att jag läste en omarbetad ungdomsversion, men storyn är bra. The Scarlet Pimpernel heter den vackert på engelska, men det betyder minsann inte nejlika utan rödmire, enligt wikipedia.  Blomman rödmire är helt okänd för mig – men dock en blomma! Så här ser den ut:

Tematrio – Titelmän

Den här veckan är jag lite mer i synk och lägger ut mitt svar i detta nu. Lyrans Noblesser har knåpat ihop den här funderingen: Berätta om tre romaner/noveller/texter med ett mansförnamn i titeln!

I am Ozzy – Ozzy Osbourne

Jag betvivlar starkt att han skrivit allt själv, men jag tycker att Ozzys bok verkligen är läsvärd. Han är ju inte klok på en fläck, men det känns inte heller som en nyhet.

Steve Jobs – Walter Isaacson

Biografin om Applegrundaren var mycket bättre än jag trodde. Jobs var ett galet geni som kombinerade tekniskt snille med konstnärlig känsla. Lika galen som Ozzy – fast på ett lite annat sätt.

Geralds lek – Stephen King

Tänkte första ta Flickan som älskade Tom Gordon, men den var redan tagen så det blev denna helt superotäcka King-berättelse. Mannen och frun ska spetsa till sexlivet och medan hon ligger fastkedjad med handbojor i sängen, DÖR karln i något hjärtrelaterat. En av de skrämsligaste böcker jag vet, har läst den fyra gånger. Det är inte bara Ozzy som är tokig!

Två är biografier, vilket kanske inte var tanken hos Lyran. Men jag kör på dem ändå!

Damer på agendan

Berätta om tre romaner/noveller/texter med ett kvinnoförnamn i titeln! Denna trevliga uppmaning kommer Lyrans Noblesser med och jag känner mig nödd och tvungen att fundera över detta. Stephen King har ju ett antal, Dolores Claiborne, Lisey, Carrie och Flickan som älskade Tom Gordon, men det var visst inte ett kvinnoförnamn. Här kommer mina damer:

1. Den odödliga Henrietta Lacks – Rebecca Skloot

Har du inte läst den så gör det genast! Det är en bok som handlar om 50-talets USA och allra främst om Henrietta, som lider av en jätteaggressiv cancer. Tumören tar hennes liv och celler från den  fortsätter, genom olika forskares händer, att leva vidare. Dessa celler är grunden till all cancerforskning, men har även figurerat i andra medicinska sammanhang. Berättelsen om Henrietta är stark och gripande.

2. Rachel’s holiday – Marian Keyes

Marian, Marian, var har du tagit vägen och när kommer boken om Helen, den ondskefullaste av alla systrarna Walsh. Rachel har enorma drogproblem och tvingas in på behandlingshem där hon får möta sina misstag och inse hur hon skadat människor i sin omgivning. Boken har Marian Keyes underbara ton och balanserar vackert på humorns och tragikens gräns. Jag älskar den här boken.

3. Beloved – Toni Morrisson

Alltså, hon heter Beloved, så det måste ju räknas som ett kvinnonamn. Toni Morrissons spökflicka i slav-USA under tidigt 1900-tal är en berättelse som touchar drömmen och som flyter mellan tider. Brutalt tragisk. Utan särskilda omsvep berättar Morrisson om slavarnas livsvillkor och vad svarta kvinnor (och män) fick stå ut med under och efter slaveriet. Toni Morrisson är ju också en stor favorit, men hon kräver ett särskilt läshumör och ett stabilt psyke. Egentlig huvudperson är Sethe, Beloveds mamma.