En bokbloggsjerka – så trevligt!

jerka11Annikas bokbloggsjerka har en intressant fråga att utreda under helgen och hon undrar om du har gjort upp några läsplaner för 2016, och hur väljer du i så fall ut vilka böcker du ska läsa och när? Då tänker jag såhär:

Jag har långtgående läsplaner för 2016, med ett uppdämt behov av kravlöst läsande efter en längre period med mycket jobb och studier. När jag har haft ett längre uppehåll så kollar jag ofta bokhora först. Sedan har jag en del bloggar som jag läser om jag hittar något som är intressant och jag brukar titta på vad bloggare har skrivit och länkat till adlibris. Revolutionen för i år är att jag har lånat fyra e-böcker i mobilen och är mycket förvånad att det funkar så bra att läsa på den. Jag tänkte att det skulle bli så smått. Så! Efter dessa efterforskningar –  in på adlibris och kolla vad som finns, lägg i önskelistan, kolla vad som finns att låna och innan eventuella beställningar/lån görs – kolla goodreads så att böckerna verkar bra. Det kan faktiskt hända att jag pratar med läsande människor i min omgivning också.

Bokbloggsjerka – ordning och reda i bokröran

jerka11Annika ställer en angelägen fråga i veckans jerka:

Hur håller du reda på alla böcker som du har läst? Förlitar du dig helt på din blogg eller har du en backup plan att dela med dig av?

Ordning och ordning.. Inte vet jag egentligen om jag tycker att det är viktigt, men när jag upptäckte goodreads för längesedan hade jag väldigt roligt ganska länge. Jag liksom återupptäckte en hel del gamla böcker, som jag glömt. Jag är inte så intresserad av att hålla reda på vad jag läst alla gånger utan de böcker och författare som gör starka avtryck lagras i hjärnbarken, eller vad det nu är man minns med. Jag har mer sjå med att hålla reda på böcker som jag ännu inte läst och då är ju goodreads bra att ha. Gillar Goodreads. Min bokhylla är alldeles för föränderlig för att vara någon slags lagerplats och bloggen är mer för att fundera om böckerna, inte så mycket för att hålla koll på dem.

Betygsätter du böcker?

Veckans bokbloggsjerka hos Annika ställer den frågan och jag har ett skitkort svar: JA. Men jag gillar det inte! Det är så att jag håller koll på mitt läsande på Goodreads och där betygsätter man böcker med hjälp av stjärnor och jag tycker att det är jättesvårt eftersom det är svårt att bedöma böcker som är skrivna på olika sätt och i olika genrer. Jag vill bedöma böcker i relation till liknande böcker, men betygsätter man rakt av så blir det inga nyanser i det hela.

Bokbloggsjerka

Finns det någon bok/författare/karaktär som har inspirerat dig så pass mycket att du har bytt yrke, skaffat dig en ny hobby eller tagit ett kliv ut i det okända på annat sätt? Detta undrar Annika över och jag har försökt att svara, men jag lyckas inte så bra tyvärr.

Det jag kan ta efter i böcker är inte så sällan uttryck och talesätt. Whatever floats your boat, är ett sånt men jag kommer inte ihåg ifrån vilken bok jag fått det. Tycker det är ett helt lysande uttryck, som jag använt ofta. Ett annat sätt att påverkas av böcker är att man diskuterar knasigheter som man läst med vänner som läst samma sak. Som nu när jag längtar efter senaste Marian Keyes (som FORTFARANDE inte kommit) och diskuterar Angels med min syster, där Margaret under sin sejour i LA funderar på att ”getting her butthole bleached”. Jag menar inte att jag överväger samma sak utan förundras väl mer över att det ens är möjligt att göra nåt sånt.

Jag tycker också att Sookie är rätt söt med hennes word of the day, och det är något som jag tänkte dottern skulle få börja med. Hon är inte så pigg på det tyvärr. Men jag kan inte påstå att jag ändrat livsmönster utifrån någon bok, mer än att jag tränat horsemanship med travhästarna efter att ha läst Monty Roberts eller att jag följt recept i diverse bakböcker. Jag skulle definitivt vilja flytta in i Whistle Stop och umgås med Idgie och Ruth, eller valla får till häst upp till Brokeback Mountain, men tyvärr är det allt.

Jerka 12-15 oktober

Annikas populära jerka tuffar vidare och hon ställer dessa två frågor såhär i nobeltider.

Det har väl knappast gått någon förbi vem det var som vann Nobelpriset i litteratur, och en av veckans frågor är naturligtvis om det var rätt person som kammade hem priset?

Det verkar som om många har synpunkter på att Mo Yan fick litteraturpriset och rätt ofta går priset till en författare som jag aldrig läst eller hört talas om. Då är det svårt att tycka någonting överhuvudtaget. Jag är rätt intresserad av att höra om vem som får priset, men jag har aldrig köpt en bok enbart för att den skrivits av en pristagare. Lånat däremot, har jag gjort.

I dag kom jag hem från biblioteket med hela famnen full av böcker, och det beror inte på att jag är utan läsning, utan det hänger helt enkelt ihop med att jag är beroende av böcker. Vilket leder oss till fråga nummer två: hur många böcker finns just nu i din att-läsa-hög?

Jag har feta under the Dome av Stephen Kung på sängbordet och det är en lustig historia eftersom jag började läsa den i fjol höst, men lade av av för mig dolda anledningar. Nu har jag tagit upp den och den är så bra, och hemsk och engagerande. 865 sidor kan ha med läsuppehållet att göra. Annars har jag väl ett femtiotal titlar olästa på jobbet, hemma, i plattan och på väg från adlibris. Detta modesta antal är ganska lågt märker jag när jag läser era inlägg.

Vad är det som lockar dig att läsa den genre du föredrar?

Annikas litteratur och kulturblogg har ett spörsmål vaje helg som handlar om böcker. Den här gången vill hon ha svar på: 

Vad är det som lockar dig att läsa den genre/de genrer som du föredrar?

Överhuvudtaget är jag en ganska genreöverskridande person – jag gillar välskriven chiclit, smarta deckare, knasig urban fantasy, kall skräck och socialt medveten arbetarlitteratur. Men eftersom jag undviker diskbänksrealism och tragiska uppväxtskildringar läser jag sällan ”sånt”, trots att det kan vara väldigt bra böcker.

Den genre som lockar mig ibland är (själv)biografier. I vuxen ålder – med stormsteg annalkande 40-årsstreck – har jag läst några stycken och fascinerats av samtliga fastän på väldigt olika sätt. Först och främst är det väl ingen som skriver en biografi om han eller hon inte har något att berätta. Det är läckert att läsa om saker som man egentligen inte är intresserad av (typ Steve Jobs – Apple – elektronik), som i sitt sammanhang blir väldigt tilltalande. Man får liksom förklaringar till varför en logga som Apples ser ut som den gör, eller som med Henrietta Lacks – vad är det som ligger bakom vår cancerforskning i dag och hur tog det sin början. Så därför läser jag ibland biografier och det är inte dumt faktiskt.

Vad läser du just nu?

Så undrar Annika den här veckan i bokbloggsjerkan och den svarar jag på i en hast.

Drömbokhandeln – Laurence Cossé. En bok som är fransk både till innehåll och lynne, om nu en bok har ett lynne. Det känns som om språket, trots svensk översättning, myllrar fram – precis som jag tycker att franskan gör. Handlar om två människor som öppnar en bokhandel med bara bra romaner.

Timeless – Gail Carriger. Urban fantasy och steampunk i en viktoriansk miljö som för mig ä alldeles väldans lockande. Bok nummer fem i serien The Parasol protectorate och huvudpersonen Alexia är gift med en varulv från Skottland och har ett barn med mycket ovanliga gåvor. Underhållande!

Svenska deckares nationella särart – Veckans jerka

Annika har hittat en klurig fråga den här helgen som lyder: Vad är det som gör en svensk kriminalroman typiskt svensk för dig. En italiensk kriminalroman typisk italiensk. Amerikansk? Välj ett land och tala om för mig vad du tycker kännetecknar just det landets kriminalromaner.

Svenska kriminalromaner har sina toppar och dalar och följande lilla pseudoanalys har jag grundat på mina svenska favoritdeckarförfattare: Åsa Larsson, Arne Dahl och Henning Mankell. En sak som är typiskt svensk i dessa romaner är givetvis miljöerna. Rebecka har sitt Kiruna eller Kurravaara och Wallander sitt Ystad. Dahl är mer flytande här – särskilt som han förlägger A-gruppen ute i Europa i senaste böckerna – men det är ändå mycket Stockholm. Om detta är typiskt svenskt vet jag inte, men det är kännetecknande.

Det brukar finnas något slags rättspatos och en sossig rättvisetanke som jag gillar.  Henrik skriver om det där också i sitt inlägg. Det ska liksom bli rätt för den lilla personen. Huvudkaraktären/hjälten är ofta lite stukad av livet och har dåligt samvete gentemot barn eller partner. Han/hon är ganska ensam och ofta lite av en antihjälte. Hos mina tre författare finns en språklig dräkt som inte är avancerad, men ändå intelligent och ibland poetisk, särskilt hos Larsson.

Intrigen är oftast förgrenad i tid och rum. Arne Dahl är ju specis på att spreta ut handlingen i sina böcker och det har antagligen blivit så eftersom han har en grupp att ta hänsyn till och hålla sysselsatt. Så medan Arto är i Rom, är Paul i Helsingfors och Viggo blir uppspikad på en vägg i Riga.

Veckans jerka

Frågan som Annika ställer den här veckan Vilka böcker önskar du att du ännu inte läst – tål verkligen att tänkas på, som vanligt. Annika nämner böckerna om Lisbeth Salander och jag instämmer verkligen i det. Himmel vad jag längtade efter sista boken i den trilogin. Av någon anledning är det väldigt förträffligt med böcker i serier, förutsatt att de är välskrivna, trovärdiga eller bara bra helt enkelt.

Jag önskar att jag ännu inte läst Bröderna Lejonhjärta eller Ronja Rövardotter. Jag skulle gärna haft kvar Kings Lisey’s Story, mycket för att jag läste den på en kvällsvarm balkong i södra Spanien. Ibland saknar jag nog känslan jag hade när jag läste lika mycket som själva boken.

Recenserar du alla böcker du läser?

Ja, gör jag det verkligen? Veckans jerkafråga hos Annika lyder som rubriken och mitt korta och koncisa svar är ja, det gör jag. Antingen här på tokbloggen eller på Swedish Zombie. I allafall alla böcker jag läser klart. Mitt stora problem med recensioner är när jag ska skriva om böcker som bygger på varandra eftersom då tänker jag på vad jag vill veta innan jag ska läsa bok fyra i en serie. Inte mycket, kan jag meddela. Kanske någon liiiten tårtbit bara.

Bra böcker väcker alltid en massa tankar – då finns det mycket att skriva om.  Jag kan bli övertaggad och vilja skriva innan jag läst klart, som en läslogg ungefär men i bloggen vill jag ha ett inlägg per bok. Så jag får hejda mig och andas genom näsan, vilket inte är mitt allra starkaste karaktärsdrag.

Tidigare äldre inlägg